Slottets historia

Ett slott fyllt av historia, hemligheter och spöken

Ett slott fyllt av historia, hemligheter och spöken

Res tillbaka i tiden på Örebros vackra kungaslott. Här kan ni gå på spännande spökvandringar, leta skatter och gå på guidade visningar som tar er från slottets mörka och fuktiga fängelsehålor för krigsfångar, tjuvar och häxor upp till de praktfulla salarna byggda för kungligheter som Karl IX, och Karl XIV Johan.

En gång en enkel försvarsborg med fängelser men under vasatiden ombyggd till ett magnifikt kungligt slott. Idag är slottet en levande och öppen attraktion med visningar, evenemang och utställningar. På slottet kan du även konferera eller ha fest och för alla barn finns roliga visningar och möjligheten att ha ett kungligt bra födelsedagskalas.

Från stenhus till konungaslott
Innanför Örebro slotts tjocka murar har det skrivits många kapitel i Sveriges historia. Ända sedan medeltiden har slottet varit Örebros självklara mittpunkt. Skyddat av Svartåns virvlande strömmar har slottet vakat över alla som passerat över ån.

Riktigt hur gammalt slottet är vet ingen. Troligen var slottets äldsta del ett medeltida stenhus som senare kompletterades med ett över 30 meter högt försvarstorn. Tornet omgavs av en sju meter hög och tre meter tjock ringmur. Mer säkert vet man att en större borg kom till i mitten av 1300-talet, förmodligen uppförd av kung Magnus Eriksson. Borgen som kallades Örebrohus bestod av tre bostadslängor i tre våningar placerade runt det gamla tornet.

Örebrohus var indraget i stridigheter flera gånger under medeltiden. Fram till 1568 belägrades borgen totalt nio gånger. 1434 intogs Örebrohus av Engelbrekt, som senare använde borgen som bostad. Andra som lyckades med den svåra uppgiften att erövra slottet var den danske kungen Kristian II, även känd som ”Kristian Tyrann” och Gustav Vasa, som på sin marsch mot tronen 1522 efter nio månaders belägring lyckades inta den illa åtgångna borgen.

 

 

Hertigens renässansslott
Även om Gustav Vasa aldrig lät bygga om Örebrohus, var både Örebro och borgen viktiga under hans regenttid. Kyrkomötet i Örebro 1529 anses vara en milstolpe på vägen mot ett protestantiskt Sverige och på nyåret 1540 infördes i praktiken arvriket vid en ceremoni i den dåvarande Rikssalen. Vid Gustav Vasas död tjugo år senare ärvdes Örebrohus av yngste sonen Hertig Karl, senare kung Karl IX som 1573 inledde en omfattande om- och tillbyggnad som var färdig först 1625, alltså drygt 50 år senare.

Hertig Karl var själv huvudansvarig för byggnadens utseende. Sina förebilder hämtade han från de renässansslott han besökt under sina resor i bland annat Frankrike. Den gamla medeltidsborgen förvandlats till ett praktfullt renässansslott med en huvudbyggnad lika hög som det gamla tornet. Slottet försågs med ett kraftigt kanontorn i varje hörn och putsades i en gulvit ton och dekorerades rikligt. Vid ingången uppfördes ett kraftigt porttorn och en vindbrygga och runt hela slottet gick en ringmur som än idag finns delvis bevarad på slottets norra sida. Redan innan slottet var helt färdigbyggt hamnade det återigen i centrum. Under perioden 1606–1617 hölls totalt sex riksdagar på slottet, under ledning av Karl IX och hans son Gustav II Adolf. Den kanske viktigaste var riksdagen 1617, då föregångaren till Sveriges nuvarande riksdagsordning antogs.

Det klassicistiska slottet
Under senare hälften av 1600-talet började slottet förfalla och trots att det var mycket illa åtgånget blev någon renovering inte aktuell förrän i slutet av 1750-talet. Nu förvandlades Örebro Slott nu till ett stramt klassicistiskt slott med nästan platta tak. Ringmuren revs och ersattes av stenbroar och terrasser, alla bevarade än idag. Nu byggdes också en exklusiv våning för landshövdingen – en bostad som används än idag av Örebro läns landshövdingar.

Slottet hade flera användningsområden under denna tid som exempelvis fängelse och arrestlokal, gevärsdepå och sädesmagasin. 1810 hamnade Örebro åter i rampljuset då Jean Baptiste Bernadotte valdes till svensk tronföljare Karl (XIV) Johan vid en riksdag i Örebro. Slottet fungerade som bostad åt kungligheterna, medan S:t Nicolai kyrka vid Stortorget fungerade som rikssal.

Fängelseslottet
Ända sedan medeltiden användes Örebro slott som fängelse. Från början var det kärntornets nedre del som fungerade som fånghåla, men med tiden kom flera av rummen på bottenvåningen och fjärde våningen att användas som fängelse, tortyrkammare och arrestlokaler. Här satt både danska, ryska och sachsiska soldater, ryska och polska generaler och svenska småtjuvar. Den mest ryktbare av slottets alla fångar var utan tvekan Lasse-Maja.

1900-talets slott
Vid en historieromantisk ombyggnad i slutet på 1800-talet fick Örebro Slott sitt nuvarande utseende. Hörntornen fick nya kupoltak, enligt en lätt romantiserad uppfattning av hur tornen såg ut på hertig Karls tid. Putsen knackades bort och de två västra tornen höjdes en våning.

Invändigt har slottet byggts om flera gånger sedan dess. På 1920-talet tog länsstyrelsen över allt större delar och använde som kontor. I slutet av samma decennium renoverades landshövdingens våning och den gamla 1700-talsinredningen togs fram. Ungefär samtidigt inreddes Rikssalen och Vapensalen samt Engelbrektsrummet

I början av 1990-talet lämnade Länsstyrelsen slottet som nu fick en omfattande invändig renovering. De små kontoren återställdes till de stora salar de en gång varit och plastfärger ersattes med kalkfärger. Det var dags att återställa det gamla.